Borta bra men hemma bäst.

Rubriken kan få en att tro att jag har varit borta, men så är inte läget. 
Tankar om att kanske måste flytta från Dikanäs skär i mitt hjärta. Om jag nu flyttar, hoppas jag att det inte blir långvarit. Dikanäs är min plats på jorden, det är här jag mår bra och trivs. Jag är trygg när jag är själv och som sambo till en renägare så är man det längre tider. 

Men samtidigt måste man väl göra det bästa av situationen. Man får väl säga som Voltaire gjorde: Där jag är, är paradiset på jorden. 
Men hur kan man bara släppa den lycka man känner för att äntligen hittat "hem" och börja om från noll för att kanske trivas? Det är ett ganska stort och jobbigt beslut att ta. 

Den största önskan jag har är att man ska få en möjlighet att få ekonomin att gå runt samtidigt som man får bo där man trivs. Jag vill inte behöva lära mig att trivas som jag fick göra i Vilhelmina, utan jag vill helt enkelt känna den trygghet och trivsel som jag känner här. Det känns som om jag bott här längre än jag har och jag kan verkligen säga att det är inte ett ställe jag flyttar ifrån i första taget. 

Bara att se hur lycklig hundarna blir av att komma hit efter en längre stund neröver är ett så stort tecken på att det är här man ska bo. Jag vet att man inte kan styras av vad hundarna trivs med, men enligt mig spelar de en stor roll när jag väljer bostad och vars man ska bo. Jag vill inte se två egentligen energifulla hundar bara ligga stilla och vara göraslös i en lägenhet när de har möjligheten att springa och leka i en hundbur. 

Vi har verkligen stora beslut att fatta och många jobb att söka, men jag hoppas det löser sig och vi får bo kvar här ända tills ålderdomens dagar. Som sagt, Dikanäs är min plats på jorden!
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Att flytta hemifrån...

... är verkligen jobbigt när man är ung. Speciellt när man flyttar till en annan kommun redan som sjuttonåring.
Fem mil ifrån sina föräldrar är visserligen inte mycket, men ibland kommer det situationer då man önskar de var grannar. 

På torsdag ska jag göra en tatuering, som betyder så otroligt mycket. Samiska gudinnor vakar över en och ser till att man är trygg när man lämnat hemmet, men också när man är hemma. Bågarna står för mitt ursprung och att man ska stå stadigt på jorden, så som gudinnorna gör på bågarna.
Så jag fick en tro på att jag hade någon som vakade över mig än fast jag inte var hos mamma och pappa när jag hittade dessa i en bok. Jag kunde vara trygg med mitt ursprung och att vara den jag är än fast jag inte är lillpiga längre. Jag blev mer trygg när jag var ensam och jajg blev inte lika beroende av att vara med någon.
Men mamma och pappa kommer alltid vara den riktiga tryggheten och de kommer alltid vara de bästa vännerna jag har.
Nu ska jag återgå till verkligenheten och ta tag i disken.
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Jag har...

...pratat om lögner, äkta vänner och drömmen att ha en som jämt håller en om ryggen då man faller. Jag har hittat den personen. Men jag saknar ändå mina allra bästa, mamma och pappa.
Idag är en sån dag jag känner mig ensam, än fast jag inte är det. Jag vill hem till mamma och pappa, jag vill kramas med mina stora vovvar och framför allt bara kunna sitta vid tv'n med mina älskade föräldrar. Trodde jag inte skulle säga det med tanke på att jag just nu bor i fjället, men jag längtar hem!!
.blogg.se/">Marlen      Jannike

För ett år sen...

... skrev jag ett inlägg i bloggen om lögner och att man mår bra att ta dagen som den kommer.
Om man nu mådde så bra av att vara planlös och ta problemet när det kom fram till tröskeln, varför slutade man med det?
Det senaste året har jag varit tvungen att ha något planerat eller veta ett sätt att inte tänka på det jobbiga. Men varför bunkrar man upp med små problem tills de växer till en hög man själv inte kan lyfta?

Och om man nu inte vill veta av lögner, varför berättar man då sanningen för vissa? Sanningen vrids ju alltid till det sämre. Om man inte kan hålla hemligheter för sig själv, varför förväntar man sig då att andra ska kunna det?
Vill man inte folk ska veta, varför berättar man det då? Men samtidigt kan man ha den där "speciella" personen i sitt liv som man verkligen litar på. Men på vilket vis ska man få reda på om den personen i fråga är speciell eller inte? Ska man chansa och berätta något för att sedan se om andra få reda på det, eller ska man hålla allting för sig själv och aldrig få veta?

Vissa frågor besvaras aldrig, medans några svar kommer när man minst anar det.
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Det är alltid...

...de senare blogginläggen som blir de djupaste, fulla med tankar.
Det är på kvällen som mina tankar framträder mest och dem är de absolut mest betydelsefulla.

Jag har tänkt på vilka underbara vänner jag har funnit det senaste halvåret, men samtidigt på hur snabbt allting förändrades. Endel säger att förändringar är bra, men hur ska man klara dom när det går alldeles för snabbt?
Hur ska man hinna anpassa vardagen till något som är så pass främmande på bara några ögonblick.
Fick en så fin mening häromdagen som verkligen fick mitt leende att lysa. "Alltid vid din sida", från en av mina mest älskade vänner och det betyder verkligen mycket att veta vart dem finns och att de alltid finns ett telefonsamtal bort.

Alla försöker någon gång dölja att det är något som bekymrar en, men endel lyckas inte alltid.
Som en tickande bomb som samlar sprängmedel växer små bekymmer och blir större tills de inte får plats längre.
Men samtidigt är det inte alltid enkelt att släppa det lilla problemet och gå vidare, utan man håller hårt om det och sedan är det ett stort bekymmer. Det kan inte vara rätta sättet att hantera saker och ting. Men som precis allting annat kan det inte vara perfekt. Alla har en egen lösning och allting har en lösning.


Datne leah faavores
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Man funderar alltid.


Nog undrar man alltid vad som hänt den senaste tiden, vars allt tagit vägen.
Många förändringar har skett och imorgon kanske ännu en sker, jag hoppas faktiskt.

Har tänkt minnen ikväll.
När Tina stöp bland ormbunkarna påvägen ner från Klövern och landade i "grodlandet",
när vi alla möttes i lekparken för att leka dunk eller något annat,
brännboll på fotbollsplan,
Batman som kom hoppandes ut genom ett fönster,
När Tina satt fast i elvispen med håret.

Man har haft turen att växa upp som den ungen man växte upp som, än fast man ibland tycker att det kunnat vara annorlunda. Vi är alla lyckligt lottade, på vårat eget speciella vis har vi det bra.
Det finns glada samt ledsna stunder i livet, och självklart är det de ledsna minnena man minns. Samtidigt som de väldigt glada alltid finns i hjärtat.
Jag har lärt mig att man är aldrig ensam, man har alltid någon som står bakom ryggen och tar emot en när ma faller. För mig är min familj och mina närmsta vänner den personen. För mig är hemmet en trygghet, fjället en frihet och varje dag är ett nytt äventyr.
Jag älskar er <3
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Det är nu...

..man börjar fundera på om man gör rätt. Är det här verkligen någonting för mig?
Jag har en dröm precis som alla andra, kan man uppnå den? Men om det nu är möjligt, vad gör jag här?
Vissa kan nå sina drömmar på egen hand, medans andra behöver en rejäl sprak där bak för att börja se möjligheterna som finns.
Min dröm är ännu bara en hobby, antagligen ingenting mer.
Samtidigt som jag skriver det här känner jag att det är en bra väg jag står på, det finns fler vägskäl som ska komma för att jag ska kunna ta mig till något bra, efter alla tankar och all ångest har man nog utan medvetande skapat en ny dröm som är på samma väg som man står på.

Att kunna se en smygande möjlighet som försvinner som en blixt är en kunskap få har chansen att lära. Att kunna ta sig till steg ett kan vara nog för den personen vars drömmar är stora, men att kunna slutföra ett uppdrag och ta sig till sitt mål kan vara att se himlen med båda ögonen öppna. Innan du bestämmer dig för en sak, tänk då en extra gång för att senare inte ångra att du tog ett för snabbt beslut.

.blogg.se/">Marlen      Jannike

"tur att alla inte är normal, tänk vilken tråkig värld"

...Tänk om alla vore likadan, så tråkigt folk skulle ha. Men samtidigt skulle de ibland kunna ses som en bra sak, man skulle aldrig kunna bli besviken. Ibland märker man vilka man kan lita på eller inte, säger man aldrig igen borde det ju kunna hållas, eller hur? Men jag bryr mig inte längre.
Nu blev du allt fundersam mamma ;)

Angående helgen vet jag inte hur ja ska göra, dans på fredag. Känns verkligen roligt, men samtidigt skulle det sitta fint att bara sova. 
 
Imorgonkväll ska jag försöka ta mig ut och fotografera, någon gång borde jag väl kunna ta tummen ur.
Nu däremot så ska jag se Grey's och sedan somna för att kliva upp klockan 6 imorgon. *suck*
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Var rädda om de som betyder mest!



Ibland kommer tankarna om lyckan. Hur lycklig jag är som har den familj jag har.
Hela släkten är underbar. Ni betyder!!

Har haft en liten släktträff hos mormor ikväll, med tacos och sedan blåbärspaj till efterrätt och sedan fotografering. Familjevis, alla kusinerna, kusinerna med mormor.

Ska nu ner och mysa lite med familjen tror jag.
Puss
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Juni Juli Augusti

För hela året har jag väntat på
Juni, juli, augusti
För vindarna är varma då
Juni, juli, augusti

Helt utan att jag hört låten på jättelänge får jag den fast på hjärnan. Kan dessutom bara "Juli Juni Augusti"
Konstigt.



Man har många gånger kännt sig sviken av sina vänner. När man litat på att de är där som stöd.
Men nu när jag sitter och tittar på citat av olika kända personer så hittar man några som stämmer in totalt på situationen.
Francios de la Rochefoucauld sa : Hur kan vi begära att någon annan skall kunna bevara våran hemlighet när vi själva inte kunde det..
Aldrig har man tänkt på just det sättet, men tänk efter. Vi va väl de som sa hemligheten först? Så egentligen är vi just de personerna som är den som svek sig själv, det var vi som berättade det från första början. Hade inte vi sagt någonting om det hade det aldrig blivit så att vännen fått skulden för att inte bevarat hemligheten.
Det är vi själva som har begått misstaget. Om man vill ha en hemlighet är det nästan bäst att gömma den för sig själv.
Tänk på det.
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Ett hjärta utan tacksamhet är som ett ljus utan veke. Det brinner inte.

Har ni haft känslan att ni bara vill ge er av, lämna allting bakom sig?
Jag är glad att jag har mina föräldrar och systrar. Vad skulle jag gjort utan dom?
Visst önskar alla att man kunde bli av med dom, det gör jag också. Men alla måste kunna erkänna att det är tryggt och veta att de alltid finns där när man behöver hjälp.

Hur skulle det sett ut om man växt upp i en storstad? Skulle man inte känt sig ensam?
I ett sånt här samhälle som vi bor i vet man på ett ungefär vilka alla är.
Jag älskar Borgafjäll, det är lagomt litet. Behöver man hjälp kan man gå till nästan vilket hur som helst.
Men hus är det i Umeå eller kanske Östersund? Läskigt



Vaken sen klockan fyra imorse så nu lockar sängen på mig.
Bara tre dagar kvar!

Godnatt.
/ F
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Den som är lycklig hemma bör stanna hemma.

Can't let my words betray
I won't talk, I won't talk
Words will never be the way
I won't talk, won't talk

Many fears, many dreams
Many roads out there
Hide the pain behind the smile
Behind the tears




Jag har drömmar precis som alla andra, hur jag vill att mitt liv ska se ut i framtiden.
Det är först nu jag har börjar inse att livet är inte bestämt punkt för punkt.
Man måste göra sina egna planer och försöka göra det bästa av det.
Vid den här tiden måste man börja bestämma själv,
vad man vill ha ut av livet, vad man vill bli, hur man vill att det ska sluta.
Förut var vägen stakad med tydliga vägkäppar, men nu är det suddigt.

"Vänner kommer och går, men familjen finns alltid kvar"
Finns många bevis på att det stämmer.
Har en speciell som jag vet läser just det här inlägget bara några minuter efter att jag lagt ut det.
Hon står mig väldigt nära, hon känner mig lika väl som jag själv gör.
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Lev ditt eget liv, för du ska dö din egen död.

My heart is like a river
My heart is like these hills
They never change
I never change
and I never will

You called and I came running
You cried and now I'm here
So hold this faith
accept our faith
These are little fears
...

Att lyssna på en och samma låt hela tiden kan göra att den blir uttjatad, men inte denna.


Sitter och försöker komma på något att skriva, men det står stilla.
Jag har absolut ingenting att berätta.. Livet är tråkigt.
Gå och lägga mig vill jag inte heller, så det blir väl att jag läser.

Finns så många ordspråk och citat som stämmer.
En del förstår jag mig inte på, medans andra verkligen sjunker in.
   Charles Haddon Spurgeon sa "En lögn far halva världen runt innan sanningen fått på sej stövlarna." 
För mig så stämmer det, visst låter det löjligt, men jag kan gissa på att det är så de flesta tonåringar känner.
Eller?
Sanningen hinner aldrig komma fram innan man hört lögnen. Så många gånger man hört saker som sedan visat sig vara annorlunda. Men det goda kommer med det onda, eller hur är det man säger?
   Men det finns också ett till som stämmer, "Det finns alltid en morgondag". Sant, så sant. Man ska ta dagarna som de kommer, det försöker jag med nu för tiden iallafall. Inte ha för stora förhoppningar, bara leva i nuet. Tro vad ni vill, men man mår bra av det.

Nu ska jag börja tänka på sängen.. Kanske man lyckas bli lite trött.
Godnatt världen.
 
.blogg.se/">Marlen      Jannike

Tankar,



Det är allt för mycket i skolan just nu, NO; SO, Svenska, Matte, Samiska, Slöjd, säg ännu ett ämne så har jag nog säkert någonting att göra i det också. Hoppas med att kunna bli klar med allt i veckan.
Nästa vecka vill jag ju kunna packa och bara ta det lugnt :)

     Till balen då. Hur ska mitt hår egentligen se ut? Sminkningen och resten?
Kom med förslag, helst något enkelt så jag kan göra det själv..
     Men det är inte enda problemet, måste bestämma mig om jag ska ha sameklädnad eller vanlig vit klänning på examen också. Det är inte lätt det här. Vad tycker ni?

Allting börjar närma sitt slut, jag som längtat.
Ibland känns det som att jag vill vända om och börja på nytt.

puss,

.blogg.se/">Marlen      Jannike
RSS 2.0